Min värld, min mat, min blogg

Efter hämtningen på dagis tog vi oss till affären och där fick vi se dagens märkligaste ting. I kyldisken med färdigsätter, smörgåsar ”on the go” och andra fantastiska ätklara produkter stod en liten kartong, till formen inte helt olik Skånemejeriers halvliters paket med grädde. På den svarta bakgrunden stod det med gul text – Omelett. Jag var tvungen att läsa på den.

Konceptet bestod alltså i en färdig omelettsmet bara att hälla i pannan och steka till en hel omelett eller varför inte en äggröra. Och jag måste bara undra varför? Detta måste vara den mest onödiga produkt som finns. Vem behöver omelettsmet på paket? Finns det någon enda människa som klarar av att steka en omelett men inte klarar av att röra ihop den?

Först tänkte jag att det kanske var något för hälsomedvetna low carbare som ville ha något enkelt att ordna på lunchrasten. Men så slog det mig, om man ändå ska göra sig omaket att stå i lunchrummets pentry och steka sig en omelett kan man då inte blanda den själv också? Och dessutom var innehållet konstigt. Paketen innehöll bland annat ägg, skummjölk, majsstärkelse, konserveringsmedel och arom av vitpeppar.

Mina omeletter brukar vara mycket enklare än så. De brukar innehålla ägg, grädde och peppar. Fast inget salt eftersom jag tycker att det är riktigt äckligt med salt på ägg över huvud taget. Mina eventuella omelettgäster brukar få salt om de önskar förstås.

Och för den som nu gett sig på att vispa samman omeletten för hand kanske det också passar med någon fyllning eller smaksättning. Mina favoriter är:

• fetaost och spenat
• överbliven tacofärs, ost, majs och tomat (detta blir en superomelett som mer än gärna ska delas på flera)
• färsk basilika
• stark cheddar

Andra bloggar om: lunch, mat, småplock, vegetariskt, mattankar,

Posted in: lunch, mat, mattankar, småplock, vegetariskt on tisdag, september 02, 2008 at Klockan 19:27