Chanel Cake
Maken önskade kaka, vilket han poängterade redan tidigt under dagen. Jag var inte speciellt baksugen men efter ett snack med systern, som föreslog kanelkaka, kändes det bättre.
Denna kanelkaka har säkert ätits av många eftersom receptet är något av en klassiker. Och som det brukar poängteras… den smakar kanel men innehåller inte äpple som många tror.
Nu tycker jag att kanelkaka är ganska fantastiskt. När jag jobbade på ett café bakades denna som en av några specialiteter. Receptet bevakades noga för att inte falla i orätta händer, alltså dem hos en ungdomspraktikant. När det en dag trädde in två engelsktalande gäster blev jag dock upplyst om delar av receptet. De två gästerna önskade beställa och eftersom ägarens engelska inte var den bästa blev jag tillkallad. Jag frågades ut om diverse kakor men lystna blickar föll på den nybakade kanelkakan som stod under en kupa. När gästerna pekade på denna blev frestelsen för stor för ägaren som lade sig i konversationen. Den såg ut ungefär såhär:
Gästerna: What is that?
Ägaren: That is vår specialitet! It is serverad with cream.
Gästerna: It smells lovely.
Ägaren: There is inga äpplen i. No appels.
Gästerna: What is in it then?
Ägaren: It is old cream
Gästerna: What is it called?
Ägaren: It is Chanel Cake
Gästerna såg vid det här laget ganska förvirrade ut och undrade nog vad det var som innehöll gammal grädde och dessutom kallades för kanalkaka. Men de bestämde sig för att prova denna underliga tingest.
Vid det här laget hade jag alltså fått veta en av ingredienserna. Och jag var ju inte dummare än att jag memorerade receptet när jag stod bredvid baket vid nästa tillfälle. Därefter knallade jag hem, sökte på Internet och hittade alla korrekta mått. Naturligtvis berättade jag inte om min kupp och caféägaren fortsatte stoltsera med sitt unika verk.
Posted in: Baka on söndag, januari 28, 2007 at Klockan 21:59
